Lägesstatus - Manus 'Linden' + annat

Igår blev jag sporrad av flera bloggare (finns längst ner i min blogg, ex Maria Engelwinge o Ninas skrivarlya) som skrivit ca 2000 ord på en dag och 5 A4-sidor och därför kollade jag min egen status. Brukar förstås kolla av varje gång jag skrivit på 'Linden' som jag numera kallar Manus 2.
Så gårdagen för mig var en väldigt bra dag när jag gjorde min koll: 1.973 ord och 5 A4:or. Men vilken KAMP det var!
Idag kollade jag när jag började skriva på 'Linden' och det var 15 januari 2011 - inte ens en månad sedan alltså.
Sammanlagda ord: 15.252
Räknade ut snittet: 586 ord/dag
Sedan gjorde jag ett tankesprång och visualiserade om jag höll samma tempo framöver. Var skulle det hamna i tiden?
586 ord x 105 dagar (ca 3,5 månad) = 61.530 ord. Ooopps - en hel roman på ca 4,5 månad alltså!
(Om jag nu räknat rätt - är urkass på matte, bättre på att skriva:-))
Nu tror jag mig inte om att hålla ett sådant tempo - för 'livet' brukar komma emellan som jag brukar säga. Men ändå! Tänk om?
När jag skrev 'EJ VEK' så såg jag inget målfoto eftersom jag samtidigt lärde mig själva skrivandets hantverk. Men nu ska jag väl kunna det där efter 3 år knölande med orden?!
Jag hade innan jag räknade ut sammanställningen här ovan, tänkt mig att 'Linden' kanske skulle ta ett år att skriva. Då menar jag hela storyn, råmanus, lektörsläst, redigerad á 1000 ggr och färdig att skicka till förlag. Den tidsberäkningen gjorde jag bara på magkänslan, eftersom jag nu 'lärt' mig skriva o hur jag lägger upp planerna o sen genomför dem. Efter den här uträkningen tror jag nog att det kommer att stämma ganska bra. Men helst skulle jag vilja vara färdig tidigare förstås.
Jag slår bakut i mig själv om jag 'lovar till utomstående' att jag ska göra 'det o det nu' - då gör jag inte det där jag sa. Konstigt - men så är det. Men jag har upptäckt nu med 'Linden' att om jag skickar en skvätt med de senaste sidorna till mina två älskade privata läsare - så blir jag sporrad. JÄTTESPORRAD! Jag hoppas att de inte ger upp utan att de fortsätter vänta och läsa vartefter. Så lycklig för att de gjort det och att det funkat så bra:-)

Lägesstatus nedtrappning av smärtlindrande medicin (analgetika):
Igår tog jag SISTA dosen - de där 0,75 milligrammen! Tjohooooooooo:-)
Natten blev urjävlig med kramper i benen och brännande mage. Fick gå på toa och släppa ut det som brann kl 04.30. Men jag låg där och slumrade i hela 10 timmar o tjugo minuter, orkade inte gå upp tidigare. När jag väl gick upp kändes det hyfsat ändå - ända tills efter att jag åt frukost, då blev hjärtklappningen fruktansvärd, huvudet snurrade och jag blev väldigt matt. Men hunden skulle ut i den knähöga snön som började falla igår. Vi kom hem hel o hållna båda två och himlen var (oskyldigt) blå, solens strålar spelade över det vita och kylan gjorde mig rosa om kinderna. Hur det blir efter maten idag återstår att se - det är alltid värst med abstinensen efter måltiderna. MEN NU HAR JAG NÅTT MÅLET - ÄR FRIIIIIIIIIIIIIIII NU FRÅN SKITEN:-)
Hoppla vad jag är glad!

//Kramar om