... skulle jag kunna säga, men det är inte helt korrekt. Istället kom tårarna när jag såg vad som kommit in genom brevlådan.
På dörrmattan låg Colliklubbens Medlemstidning "Colliebladet".
Sedan min älskade vän KORAD SE CH One Way´s Herr Nilsson "Razz" dog har det inte kommit någon sådan tidning - men nu kom det en ...
I den fanns en två sidors artikel om en annan korthårig Collie, en tik med över trettio titlar både svenska och internationella. Otroligt imponerande! (ingen idé att jag skriver ut dem, tror inte att någon orkar läsa dem, om man inte är insatt.)
MEN tro det eller ej - "RAZZ" har faktiskt slagit henne en gång!!!
Det var på en internationell utställning i Österbybruk, domaren var holländare, Hans Van den Berg och "Razz" fick sitt första CERT och blev BIR (Bäst i Ras). Vad det var ljuvligt:-) Än i dag hänger ljuslyktan, som ingick i priset - i fönstret med ett doftljus i med tranbärsdoft.
Det är bitterljuvt att inte längre vara en del av de övriga Collieägarna. Jo, jag vet jag hade ju kunnat köpa en ny. Men som jag sagt tidigare - vilken skulle det vara - jag har ju redan haft den absolut bästa?
Konstigt nog har ett långhår aldrig tilltalat mig, trots "Lassie"-böckerna/filmerna.
Men "Razz" var ändå som min "Lassie" - den kärlekfullaste varelsen som tänkas kan. Alltid vänlig, inbjudande, mjuk, världens bäste tårslickare, samarbetsvillig, glad, tålmodig, med på allt som att vandra i sommarfjällen, packa upp flyttkartonger, simma och apportera i tjärnar, åka tunnelbana/buss/pendeltåg i rusningstrafik, vara på glöggkalas, visade aldrig tänderna trots barnbarnens ibland närgångna lekar, skogspromenader i djupa Dalaskogar, promenader i Stockholms City, ligga vid mattes fötter med 150 personer runt omkring och uppträdande på scenen, träna lydnad på Brukshundsklubben - med andra ord var han alltid med på samma vis så som vi uppfattat "Lassie".
Jag gråter en skvätt igen och kan inte låta bli att bläddra i COLLIEBLADET Nr 4 - 2011 - nu när inte "Razz" finns levande längre, nu när bara minnen finns kvar (och dem ska jag vårda ömt:-))
Allt för nu & Kramar till Er
Det blev verkligen en bitterljuv vandring on memory lane för dig idag. Du har fina minnen från ett liv med Razz, fyllt av glädje och kärlek.
SvaraRaderaMånga kramar!
Puss på tårarna, fina du <3
SvaraRaderaÖnskar jag hade fått träffa din Razz, för det låter som en kopia av min älskade Tola som så kärleksfullt tar emot mig varje dag när jag kommer från mina signeringar, som plockar ur tvättmaskinen, plockar upp allt jag tappar på golvet och påminner mig om saker, som igår när jag hade något i mikron, då kom hon och puffade på mig när klockan på mikron hade plingat utan att jag hade hört det. Hon är en pärla och verkar vara en syskonsjäl till Razz.
SvaraRaderaMånga kramar Kim
Anneli: Så är det och det kommer fortsätta på det viset - väldigt glad över det:-)
SvaraRaderaStor kram
Maria E: Tack av hela hjärtat<3
SvaraRaderaKim: Vad underbart att höra att du har det på samma sätt som jag har haft det - önskar att alla fick uppleva det åtminstone en gång i livet.
SvaraRaderaIdag har jag pratat i drygt två timmar med henne som ägde Razz halvbror - han dog under lika tragiska omständigheter och vi grät i varandras öron så att rösterna bröts om och om igen. Det var så mycket som vi kände igen.
Men jag ser det som positivt att kunna gråta tillsammans och ge uttryck för sin sorg.
Stora kramar