... känner mig förundrad över att jag kan ändra i en text så många gånger efter det att jag ändå varit nöjd med det första utkastet. Men det går att slipa på den, förädla den fastän jag egentligen säger samma sak som jag gjorde från början.Likadant är med med bilder jag tar. Det börjar med att jag i verkligheten ser ett motiv - när jag sedan höjer upp kameran/mobilen och tar bilden ser jag nästan ingenting genom kameraögat - bara trycker av.
Som den översta bilden på Sergelfontänen - jag bara tryckte till. Efter att jag gjorde det började jag kolla runt om det gick att "se motivet med andra ögon" och såg då spegelbilden i Kulturhusets fönster. Tryckte till. Resultatet syns här.
Jag hade ingen aning om hur bilderna såg ut egentligen, kollade inte då - men när jag kom hem såg jag dem i datorn.Kände mig nöjd då.
På den sista bilden kom fotografen med också - i röd dunjacka. Bilderna tog jag i lördags.
Allt för nu
Härliga bilder!
SvaraRaderaKram!
Anneli: Vad glad jag blir :))
SvaraRaderaJag är själv mest nöjd med mellanbilden, spegelbilden.
Kramar
ljuvliga upptäckter du gjort .. och intressanta bildkompositioner
SvaraRaderaTänk vad man kan upptäcka genom en kameralins. Förmodligen kan man gå förbi där varje dag och inte se den fina spegelbilden:)
SvaraRaderacandela: Tack för att du uppskattar det:))
SvaraRaderaMonika Häägg: Visst är det intressant - själv har jag som Stockholmare inte sett spegelbilden tidigare :))
SvaraRadera