Så underbart när hunden kommer nära, nära ...

... på ett sådant där speciellt sätt. När vovven vet och känner på sig att matte och han själv behöver komma varandra nära inpå skinnet.

När vovven och man själv kan pussas hur länge som helst (utan att han biter vilket han ALLTID gör annars!) Bara vara tätt intill och hunden knorrar i en underbar känsla och närhet.)

Det fick jag uppleva för första gången idag med valpen Qillen. Kan nog inte beskriva den känslan egentligen. Den är så STARK och så ÄKTA och så SANN.

Vill inte jämföra den känslan med annat som man kan uppleva när livet når en pik - det här är på en annan nivå.

Önskar att ALLA kunde få uppleva det här!

Allt för nu