Tävla och komma först ...

(bilden hämtat från nätet)

... har egentligen inte varit min grej.

Nu hittar jag på talar jag sanning. Det jag menar är att jag gärna tävlar med/mot mig själv.

Som när jag för en massa år sedan började powerwalka.

Då gick jag ett spår i Ursvik (finns kanske inte kvar nu längre när det står en massa nybyggda hus i det vackra naturreservatet?).

Nåväl jag gick 5 km-slingan med backar och krökar. Min starttid var 46 minuter. DÅ infann sig tävlingsmänniskan i mig.

Mitt mål varje gång jag var där i spåret - minst 3 ggr/vecka - var att få ner min personliga tid. Och det fick jag också ganska så snart. Kom ner i 45,05 min. Efter en massa vändor var jag nere i 43 minuter!

På det här viset gillar jag att tävla.

Men inte att tävla om en plats hos förlagen ... ändå har jag bara en sak i skallen - jag vill komma först. Konstigt va - jag som inte gillar att tävla mot andra utan bara mot mig själv.

Vad göra?

Ändra inställning kanske? Tänka att jag tävlar mot mig själv och inte en massa andra författarämnen.

Jo - så kanske jag måste tänka för att gå vidare. Slipa på manuset, byta ut orden, förfina och göra det bättre ... jaga efter att bli bättre och bättre.

Någon gång kommer jag att komma ner till 43 minuter också vad gäller manuset - inte bara i 5 km-slingan ... eller hur?

Allt för nu