... har Qillen och jag varit på idag.
ÄR DET NÅGON SOM FATTAR ATT TIDEN GÅR så FORT NÄR LITEN BLIR STOR??
På dagens utställning i Enköping blev han 2:a bästa hane + ett Hederpris blev det också.
Nu väger den här "lilla plutten" 22,8 kilo och är 7 månader - bara!
Igår lyfte han på benet (fys. könsmognad) för första gången. Jag som matte tappade hakan (bokstavligt) - blev rörd över att han nu markerar "sitt" revir. Gullefjunet mitt!
Allt för nu
Ja, oj vad tiden går! Han är så fin.
SvaraRaderaKram!
Hej Ebba! Vilken härlig blogg du har! Jag håller helt med -vart tar tiden vägen med de där små valparna som man var tvungen att bära mestadels av promenaderna i början? Känns som nyss!...Qillen är så fin!
SvaraRaderaKram från Malin & brorsan Texas
Anneli: Ja, det är på valpar och på barnen man ser att tiden hastar på - inte i ens egen spegel!
SvaraRaderaKram
Malin: Oh - tack och vad kul att du tittade in här!
SvaraRaderaBåde Texas & Qillen, de andra bröderna och Molly är så fina - jag älskar dem alla fem.
Kram