Nu frågar jag inte om du "gillar" - jag bara tutar på.
- Jag tittar ner på det medfarna zinkskrinet i min famn. Innehållet i det påverkade mig mycket mer än vad jag förstod då jag fann det.
Skrinet har legat nedbäddat i träull och följt med mig vart jag än har tagit vägen under de senaste tjugofem åren. I förrgår packade jag upp det. Genast fick jag en idé om att återvända till ... -
(Bilden från nätet, 315402 Bukowskismarket, Teskrin 20-30-tal. Bilden är kontrast- färg- och tonändrad av mig.)
Ännu en textsnutt som väcker nyfikenhet. Det blir ju bara jobbigare och jobbigare att vänta på din bok nu :)
SvaraRaderaHm ... Eva-Lisa, det är ju det som är meningen :)
RaderaHehe. Du kanske kan ta ett mindre "intressant" textstycke nästa gång. Då blir väntan inte lika outhärdlig :)
SvaraRaderaHe, he - tillbaka :)
RaderaJa det där ... är olidligt. Att bara klippa av så där. Mycket besvärligt.
SvaraRaderaInte ofta man hör ordet olidligt - men jag uppskattar verkligen ordet från dig.
RaderaJag känner mig sporrad att sätta in fler textsnuttar o illustrationer nu. Kul!
Det är verkligen en spännande textsnutt som skapar en önskan om att få veta mer.
SvaraRaderaKram!
Raraste du - tack!
RaderaÅh, vad jag längtar efter att träffa dig snart efter alla dessa år :)