Mötte jag slottsherren och prinsessan ...

... eller?

Jag ska berätta vad som hände när jag stod och tittade på Hesselby Slott - idag igen! Jag tänkte på gårdagens suddiga bild på slottet och stod på rätt sida om Lövstavägen den här gången. Då körde en bil förbi och tuu-uutade - den vände tvärt - men inte var det slottsherren inte utan min egen son och hans lilla sessa.

Förkylda vad de och det var så svårt att låta bli att krama om dem. Tänkte på hur naturligt det är med att vi alltid rör vid varandra annars - även om vi i vanliga fall inte tänker på det.

Vi skildes åt efter en liten pratstund och jag gick ensam vidare i det vackra vädret. Här bjuder jag på en bild på baksidan av slottet.

På nära avstånd från Hesselby Slott ligger ett område som kallas för Kvarnhagen. Det påverkar mig på ett så sällsamt sätt. Jag förstår inte riktigt varför - men när jag kommer dit så andas jag ända ner i magen och blir lugnare än lugnast.

De vita fasaderna är så vackra och harmoniska. Jag älskar att gå här - på baksidan av det här huset ligger ett koloniområde och sedan ligger slottet på andra sidan om det. Vackert!

Jag bor inte långt ifrån och det är härligt - varje dag.

Allt för nu