Aktivitet vs passivitet - Matte Ebba & Qillen

 

Det har varit mycket aktivitet den här veckan.

 

Qillen och jag går på två olika kurser.

Viltspår och Allmänlydnad

 

 

Emellan kurstillfällena har vi tränat själva, vilket betyder att jag

måste ha frysen full med rådjursskånkar och blod.

 

Han är duktig han Qillen ... gillar verkligen skånken i spårslutet, bär den triumferande ända till bilen.

 

Han är verkligen PÅ - vilket borde läsas helvild - när jag sätter på selen och linan ...

 

 

 

I tisdags var det Allmänlydnad för första gången - alla deltagare, både två- och fyrbenta blev trötta i öronen - alla utom Qillen med rösten.

Han skulle kunna hålla "tal" på Globen utan mikrofon - ingen skulle missa ett ord.

 

Idag - söndag var alla Allmänlydnadskursarna i skogen i fyra timmar och Qillen glömde inte rösten hemma idag heller.

 

MEN - när han får jobba är han en tyst stjärna ***

 

Han fixade allt detta med glans:

 

Spår

Uppletande

Kontaktövning

Hundmöten på rad och i slalom

Gå fint i kopplet

Inkallning med störning

Budföring

 

 

Men det där med passivitet - "Nej, du matte - det är ingenting för mig! Du borde väl höra vad jag säger om det. Hör du mig inte fastän jag tar i allt vad jag kan? Skärp dig då matte - hör upp!"

 

Solen sken - det känns i kinderna nu så här efteråt.

 

Och QILLEN ... tyst ... han ligger som en klubbad säl och sover!