måndag 9 maj 2011

Märklig o. annorlunda ...







... har min dag varit idag. JAG HAR INGEN TUMÖR PÅ HÖRSELNERVEN! Det fick jag veta i förmiddags när mobilen ringde och jag just skulle kliva på tunnelbanan. Sköterskan som meddelade det UNDERBARA beskedet stod ut med att jag hurrade av glädje i luren. Hon sa: "Jag förstår, jag förstår." Före det hade hon alltså berättat att de inte såg något på magnetkameraröntgen - SÅ DET ÄR TOMT I SKALLEN - precis som jag hoppades:-)


Att jag skulle åka tunnelbana berodde på att jag var på väg att krama om någon som jag aldrig tidigare kramat om - utom i skrift. Det var ingen mindre än MALIN ROCA AHLGREN som för tillfället är i Sverige. Vi träffades på Thelins konditori vid Fridhemsplan. SÅ naturligt det kändes och vi hade trevligt i varandras sällskap. Vi pratade om oss själva - vad annars kan vara så trevligt? Och om författande förstås - sådant vi lärt oss, sådant vi inte lärt oss, det vi har skrivit och det vi ser fram emot att skriva, delade erfarenheter. Lite pepp blev det oxå på slutet. Efter kondisbesöket tog vi tunnelbanan västerut eftersom Malin skulle kolla in Bromma lite grann med tanke på flytten tillbaka till Sverige från Spanien. OM DET ÄR NÅGON SOM HAR EN FYRARUMMARE att hyra ut/sälja - så hojta till här, så kan jag förmedla kontakten till Malin sedan. Själv skulle jag ju hemåt och åkte samma linje som Malin.


Innan jag gick hem tog jag en sväng in på Coop Forum och handlade lite småsaker - tänkte fira dagens händelser med färdiggrillad kyckling och hemmagjord potatissallad (med olja, inte majjo).


Jag betalade och blev sedan stående vid anslagstavlan där man kan annonsera saker att sälja/köpa. Så kom det en dam och sa: "Du kan inte köpa cykeln här, för den är såld." Hon plockade ner sin annonslapp. Men vad bra kommenterade jag och fortsatte: "Jag har då aldrig lyckats sälja något som jag annonserat ut här." Hon svarade: "Inte jag heller, jag sålde cykeln till grannen för en liten stund sedan. Ett par gånger har jag annonserat efter att få vara hundvakt/dagmatte - men jag fick inget napp på det heller."


Så var samtalet igång. Vi pratade länge och bytte namn och telefonnummer. Hon kan tänka sig att vara hundvakt någongång till min voffsing Razz - även om jag inte alls är behov av något kontinuerligt passande. Va´- bara så där?! Vi har en bit att gå till varandra men det är acceptabelt avstånd. TOPPEN!


Det enda jag visste om när jag gick upp i morse var att jag skulle fika med en annan bloggare, MALIN ROCA AHLGREN som jag inte träffat IRL tidigare - sedan blev min dag så annorlunda, märklig och otippad.


Allt för nu & Kramar till er







4 kommentarer:

  1. Ibland kan det vara ren lycka att få veta att det är tomt i huvudet. Tomt på ett bra sätt och fyllt av så mycket annat. Jag är så glad över att det är precis så för dig.

    Vilken fantastisk dag du har haft. Jag önskar att jag kunde fått vara med på ett litet hörn :)

    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Anneli: Ja - jag är toppenglad att det är tomt i skallen:-)

    Ja - vilken dag! Du var med på ett litet, litet hörn - vi nämnde dig några gånger:-)
    Kram

    SvaraRadera
  3. Såg ditt svar på min blogg. Är du bra på blogspots funktioner? Skulle du ha lust att avsätta en halvtimme i telefon och ge mig den viktigaste infon? Jag skickar mitt telenr per mejl för det är hemligt, så kan du ringa om du vill och hinner.
    Kram!

    SvaraRadera
  4. Vad kul att jag helt omedvetet fick vara med på ett hörn :)
    Kram!

    SvaraRadera

Kommentera gärna - det gläder mig!