söndag 30 december 2012

2012 Skrivaråret som gick ...


 
På Ann Ljungbergs skrivmingel fick jag Susanne Bolls bok Morgongåvan signerad.
Här på bilden, Ann, Varg Gyllander o Pernilla Alm.
 
 

 
Skrivarsafarigänget/2011 - träffades igen på Citykonditoriet och var synnerligen driftiga precis som vanligt.
 
 
 
 

 
På Ritorno blev vi en liten skrivargrupp som träffades och det var Malin som drog ihop oss.
 
 
 

 
På Anns skrivmingel som den här gången höll till på Östermalm träffade jag Sofia Hallberg för första gången - det var innan hennes bok Mina fräknar hade getts ut.

 
På samma mingel träffade jag också Annika Estassy för första gången IRL - vi hade haft en hel del kontakt före det så det var extra kul att ses.
 
 
 


 
 
Åsa Hellberg release som hölls på Fotografiska var något alldeles extra!
 
 
 
 

 
Den här bilden kom fel - det är från Anns skrivmingel på Östermalm och då satt jag bredvid Eva Ludvigsen och som av en händelse har både Eva och Annika Estassy skrivit kontrakt med Frank Förlag sedan dess. Utgivning 2013! GRATTIS till Er båda två!
 
 

 
Tjusiga Annika Estassy på Åsa Hellbergs release.
 
 
 

 
Ann Ljungbergs 3:e skrivmingel för året, här med Dag Öhrlund.
 
Eva Ludvigsen var också där - vi hade sällskap på tunnelbanan sedan och vi pratade intensivt tills vi skildes åt ...
 
 
 
 

 
Du kanske undrar om jag bara har roat mig under 2012?
 
Svar: Nej - jag har skrivit strax under 80 000 ord fördelat på 310 sidor.
 
Manuset ligger nu hos en korrekturläsare och jag väntar spänt på resultatet.
 
Men det blir först nästa år som jag gör något åt det.
 
 
GOTT NYTT SKRIVARÅR 2013
 
önskas alla och envar
 
 
 

fredag 28 december 2012

Puh ... sa hon som nått ett delmål!

 
Jaha - och vad har bilden med det delmålet att göra?
SVAR: Ingen aning!
 
Jag kollade på bilder på nätet av olika slag som hade med "Hurra" och "Puh" att göra och kom inte längre än till den här bilden. Så ... ja ... då fick det bli den här då'ra!
 
Mitt delmål är att jag ikväll vid 23.43 skickade mitt manus för att korrekturgranskas.
Jag kan bara säga att det var ganska så jobbigt att komma till det där delmålet ... men HURRA - nu är jag där och samtidigt som jag hurrade för mig själv så spydde hunden på golvet - yeh, inte på mattan! Det måste vara ett gott omen - väl ... visst?
 
 

söndag 23 december 2012

ÄNDRADE TIDER

(Bilden från nätet)
 
 
Det kan alltså innebära att jag finns här ibland ändå!
 
 
ALLA VÄNNER OCH OVÄNNER (om sådana finns)
 
önskas
 
 
 
 
GOD JUL & GOTT NYTT ÅR
 
 
 
 
 
 

onsdag 19 december 2012

Tips om att skriva korrekt svenska ...

 
... ska man väl inte behöva ta upp på en skrivarblogg - eller?
 
Men jag är tydligen en korkad skrivande person som inte ens kan skriva mitt eget modersmål på ett riktigt sätt.
 
Hur då?
 
Jo - jag har i flera år skrivit istället för i stället. Men nu har jag lärt mig att man ska skriva i stället, i kväll etc.
 
Du kanske har gjort likadant som jag tidigare. No, no, no - sluta för all del med det.
 
 
Från och med I KVÄLL så slutar vi alla med att skriva okorrekt svenska - eller hur?
 
 
Allt för nu

tisdag 18 december 2012

Strypt på energi ... orsaken funnen!

(Bilden från nätet)
 
 
Det var en gång en Ebba som skulle skriva hela kvällen.
Så blev det dock inte alls.
 
Ebba skrev bara ett kort tag eftersom hon inte kunde hålla upp ögonlocken.
De föll ihop gång efter annan och hjärnans synapser verkade obefintliga.
 
Hon la sig på soffan, tog av sig glasögonen och låg sedan i en dvala precis som Grandisen på bilden.
Hela kvällen gick och Ebbas valp gnällde för att tala om att han behövde gå på toa ...
Men Ebba låg orörd kvar på soffan i timmar och var oförmögen att ens titta upp.
 
Framåt natten lyckades hon ändå av ren självbevarelsedrift att slå upp ögonen, ge vovven sin  mat och sedan gå ut en vända till hundtoan.
 
Ebba sov resten av natten och hela förmiddagen, men var fortfarande trött vid uppvaknandet.
Hon kunde omöjligt förstå varför.
 
Men två minuter senare fann hon orsaken:
 Gårdagens LEVAXIN tablett låg orörd kvar i sin kopp.
.
En läkare hade tidigare sagt att hon skulle ta en ganska hög dos varje dag eftersom hennes sköldkörtel inte producerarde tillräckligt.
 
Med en stor lättnad inom sig klev Ebba ur sängen - även om hon visste att dagen skulle bli seg innan hormonhalten kom i balans igen.
 
Kanske ligger hon på soffan då och då under dagen för att ta en välbehövlig slummer.
 
 
Vem vet kanske hon ligger där än?
 
 
Allt för nu

måndag 17 december 2012

Massagotti ...

 
... har jag varit på i dag. Och där på restaurangen blev jag bjuden på lunch. Inte illa, vá?
 
När det var dags för kaffe efter maten fanns det inga godbitar till.
Mitt lunchsällskap rusade då iväg och köpte min älsklingschoklad. Inte illa det heller!
 
 
Sedan strosade vi i Vällingby City och köpte julklappar ... men vad vi köpte är förborgat ända fram till julafton. Illa för den nyfikne ...
 
 
(Bilden är min egen - fråga om du vill använda den)
 
 
Allt för nu
 

torsdag 13 december 2012

Apropå förlag ...

 
... så vet jag att det är flera som reagerat när jag berättat att jag har väntat i TVÅ ÅR på svar från ett visst förlag.
 
 
Nåväl - idag på två-årsdagen tog jag mig för att ringa upp Förlagssekreteraren.
 
Hon var väldigt trevlig (precis som jag :)) och efter att jag bokstaverat mitt efternamn, kollade hon i registret ...
 
... OCH ... JAA - JAG HADE FÅTT EN REFUSERING utskickad per snigelpost.
 
Den var postad 2011-03-07
 
... men den har inte ploppat ner i min brevlåda ännu ...
 
... kanske att brevet försvann någonstans på vägen?
 
 
Förlagsekreteraren välkomnade mig tillbaka med ett annat manus - så blev dagen förgylld trots en urgammal refus. Hoppla!
 
 
Allt för nu
 
 

onsdag 12 december 2012

Skratt & Snö

 
Javisst - hör skratt & snö ihop!
 
Jag bor nära en förskola och lekpark. Det kvittrar i mig av lycka när jag kommer ut och hör barnskratt som kvillrar genom luften.
 
När det är gott om snö verkar barnen vara lyckliga.
 
Jag vet ju att det är så - även jag har varit ett skrattande snö-barn.
 
 
Dessutom är min hund överlycklig när han får springa fritt i djupsnön och jag delar hans glädje.
 
 
Kanske att du också hör du kvittrande glada barnskratt när du går ut nästa gång?
Hoppas det!
 
 
Allt för nu

måndag 10 december 2012

Att ge ut sin bok på förlag ...

 
 
... får mig att undra en sak.
 
Det gör jag med all rätt, med tanke på att jag själv har deltagit i jakten på att bli publicerad.
 
 
"Vi" har alla hört hur svårt det är att bli antagen av ett förlag som vill skriva kontrakt om utgivning av "våra" alster.
 
 
Men, trots att det sägs att det bara finns en mikroskopisk chans - har flera skrivarkollegor skrivit förlagskontrakt under de senaste åren (och där för innan).
 
HURRA - för dem!!!
 
Jag gläder mig oerhört mycket över det. YES!
 
 
NU till min undran;
 
Är det någon enda av dem som bara skickat i väg sitt manus och sedan blivit kontaktade UTAN ATT ha en "känning", en kontakt eller flax på något annat vis?
 
Finns den där mikroskopiska chansen för en vanlig "anonym" person som bara skickar in sitt följebrev och får sitt manus läst och bedömt, för att sedan bli kontaktad av en förläggare etc?
 
 
Om du känner till någon sådan anonym person - berätta det gärna för mig och övriga författarvisionärer.
 
Ja - det går förstås också alldeles utmärkt att berätta om de författare som har haft kontakter innan de fick sitt eftertraktade kontrakt.
 
 
Nog är det väl bättre att fråga  och få svar - än att inte fråga alls?
 
 
Allt för nu
 
 

lördag 8 december 2012

En födelsedag som inte firas längre ...

 
... är min storebrors.
 
Om han inte hade dött för 48 år sedan hade jag - idag - firat hans 65-årsdag.
 
 
På bilden står han stolt med morfars kameraväska runt halsen och mormor står bredvid.
Platsen är Råsunda.
 

 
Bilden på Göran och mormor är tagen med den här kameran.
Jag har både den och kameraväskan kvar - de står i mitt vitrinskåp nu.
 
 
Den första julen efter att min bror inte kunde vara närvarande längre, har präglat mitt förhållningsätt till själva firandet.
 
Den barnsliga glädjen över julen dog med honom.
 
Under åren har jag försökt att fira "ordentligt" och jag har provat med att inte fira alls.
Inget har varit bra.
Det har ständigt funnits en tomhet i mig.
 
MEN EFTER DET ATT MINA FYRA BARNBARN FÖDDES HAR DET KÄNTS - överkomligt och jag kan glädjas med dem.
 
Livet går vidare med andras födelsedags- och julfirande.
 
Var rädda om varandra!
 
Allt för nu
 
 

onsdag 5 december 2012

Att möblera om med ord ...

 
... så att det blir korrekt svenska tar extremt lång tid, det har jag redan berättat om tidigare.
 
Men det är inte så konstigt att det är tidsödande för jag har redan efter 70 ombearbetade sidor skrivit till 3 000 nya ord.
 
Vart ska det sluta?
 
 
En sak har jag  ialla fall fått klart för mig:
 
Det finns inga genvägar någonstans
 
och
 
att det går snabbare att skriva nytt
 
 
Allt för nu
 
 
 

tisdag 4 december 2012

I våras vs idag ...

(bilden från Qillens uppfödare på Törnskogens Kennel)
 
... det är inte länge sedan det var vår med fager blomning och lille Qillen upptäckte den gröna världen för första gången.
 Idag är han en stor och ståtlig "ungdom" och i går var det hans 8-månaders dag.
Nu upptäcker han den vita och kalla världen.
 
Snö är inget som hindrar att vi tränar tillsammans.
 
Idag tränade vi på att min Älskade Qille skulle sitta och stanna kvar. Jag backade sedan och höll kopplet sträckt.
När jag stod där så drog jag försiktigt i kopplet mot mig upprepade gånger. Qillen skulle inte röra sig ur fläcken då.
Det gjorde han inte heller. HAN VAR SÅ DUKTIG!
Efteråt fick han godis i form av sina vanliga foderkulor.
 
På vägen hem från vår längre runda idag - tog han själv initiativet och ville träna.
Han parkerade sig och satt kvar flera gånger.
Nu är det inte meningen att han ska bestämma det där utan det är förstås jag.
Men han var så otroligt söt - det gick inte att motstå!
 
En stund efter att vi kommit hem och jag hade fikat med pepparkakor och mörk choklad (jag kan ta någon ruta ibland utan att få migrän:)) - ställde jag ner mitt fat på golvet med några foderkulor på till Qillen.
 
Men här kom träningen in igen!
 
Vid sådana tillfällen säger jag: "Nej", och gör stopptecken med handen.
Vilket betyder att han inte får lov att närma sig fatet och naturligtvis inte äta FÖRRÄN han har slappnat av och lagt sig ner utan att han bryr sig om godiset.
När han ligger avslappnat säger jag: "Varsågod", och han rusar fram och blir nöjd.
 
Älskade Qillen är så duktig och go (utom när han äter upp mina nya specialsulor:))
 
 
Allt för nu