Vardag & Vovve byttes mot Slott & Sessa

 

"Men jag har aldrig sovit utan min matte en endaste gång i mitt 1-åriga liv - måste jag?"

"Jepp!"

 

Slottet & Havsviken

 

Den blivande sessan hoppade upp på lejonet det första hon gjorde.

 

"Vilken fiiiin damm, mormor - det finns ankor i den."

 

"Men jag hade ju inte ridit färdigt - jag tar en tur till. Hoppla!"

 

På skrivbordet i rummet på slottet väntade en överraskning på sessan.

 

"Åh, tack! Vad glad jag blev för presenten, mormor."

 

Vi spelade Hund-Memory och tittade ut genom slottfönstret emellanåt.

 

Sessans klänning väntade på att kammarjungfrun skulle komma för att sätta på den före middagen på slottet. 

 

På restaurangen fick sessan öva på egenskapen tålamod.

 

Men det blev sessan så trött av ... ögonen föll igen då och då.

 

"Okej, jag sätter mig på tronen i väntan på att tjänarna kommer med maten."

 

"Min kofta hänger ju på sned ... men ... vänta det kommer ..."

 

"... m-a-a-a-t. Glufs, glufs", sa sessan.

 

 

"Nu blev jag pigg igen - när får vi dessert?"

 

 

Efter att sessan Ida ätit vit choklad med tillbehör började hon leka med en annan sessa vid namn Pom-Pom. De gömde sig för riddaren som stod utanför "vår" matsal och tisslade och tasslade med varandra. Sedan sa vi "Hejdå och God Natt!"

 

 

 

 

Efter frukosten nästa dag blev det lek med sessan Pom-Pom igen.

 

Sessan Ida som redan var van vid att rida på lejon visade hur det skulle gå till. För säkerhets skull hade hon sitt trollspö med sig den här gången.

 

 

 

 

"Nej, Pom-Pom - så kan man inte göra!"

 

"Vilken spännande slottsträdgård", sa de i munnan på varandra. "Kom!"

 

Som mormor undrade jag över vad de små sessorna smed för planer där nere vid den stora statyn.

 

Men det lär jag nog inte få veta!

 

Jag fick i alla fall veta att vovven hade haft det bra på sitt pang - mycket mer än så har han inte sagt. Han har sovit konstant i många, många timmar nu - vid mina fötter ...