Ja i det där skrivarskrinet jag har inom mig. Är det något värdefullt eller något förkastligt?
Först gäller det att hitta den rätta nyckeln så att skrinet går att låsa upp. Ord som skrivs bredvid ord är för mig den rätta nyckeln. Men sedan då?
Ibland kan jag känna att det ligger bra saker i mitt skrivarskrin. Men det räcker inte med det. Någon annan som har stor kunskap behöver granska mitt guld. Det är spännande och sporrande att få veta om det bara är kattguld som glimmar eller om det är 18 karats värde på det skrivna.
Jag har fått repons på några sidor av en riktig "Guldsmed".
18 karat: "... ett sådant grepp gör både berättelsen och karaktären unik."
Kattguld: " ... detta låter tillkrånglat."
18 karat: " ... jättebra, minnesvärt."
18 karat: " ... mycket bra återblick som fördjupar karaktären och skapar både nostagi och vila."
18 karat: " ... du bygger upp detta väldigt bra, berörande."*
Kattguld: " ... en transportsträcka, är det av betydelsefullt för storyn?"**
18 karat: " ... fortsatt mycket bra, lätt att leva sig in i berättelsen."
* Tjolahoppglad blev jag speciellt över den här kommentaren!
Det textavsnittet/scenen (av mig kallad "GETINGEN") har jag fått så mycket negativ kritik för när jag gick på Skrivarlinjen så det känns som en verklig seger att få positiv respons nu efter allt mitt filande. Inte bara personligt för mig utan för att jag nu måste erkänna att kritiken var befogad. Men det var enda, säger enda gången jag grät över att få negativ kritik och för att den var något plumpt framförd.
** Det här var alltså en "Kattguldskommentar" - men den VÄRMDE så mycket - utan den skulle jag ha fortsatt på samma sätt och förstört mer än byggt upp. Den försiktigt negativa kommentaren blev för mig genast omgjord till att har 18 karats värde.
Mitt mål är att bara ha äkta 18 karats guld i mitt skrivarskrin - men dit kommer jag inte utan att jag tillåter en riktig "Guldsmed" att ta sig en titt ner under skrinets lock.
Men det är jag som har nycklen och jag måste hela tiden vara alert så att den passar.
Allt för nu & Kramar till er
Det är jätteviktigt att den som går igenom ens text är någon man har förtroende för. Och att det är en person som gillar den genren man skriver i och förstår sig på den. På kapitel1 är det ju fritt fram för alla att tycka och det är både positivt och negativt. Jag har hört rätt många underliga åsikter där som jag är glad att jag struntade i. Men det var också där jag hittade min lektör, den bästa i världen:).
SvaraRaderaKram!
Maria E: Så glad jag och många med mig är för att du hittade Leffe på Kapitel 1:-)
SvaraRaderaKram
Åh vilket härligt skrivarskrin. Ta väl hand om nyckeln :)
SvaraRaderaKram!
Vilka fina ord som skrivits om dina texter. Det var minsann inte bara kattguld i skrinet. Jag tror att det går bra att ta emot den negativa kritiken om den framförs på ett positivt sätt. Plump kritik blir man bara ledsen av. Rak och ärlig kritig stärker.
SvaraRaderaAnneli: Ska verkligen försöka att göra det bästa för att ta hand om nyckeln:-)
SvaraRaderaKram
Monika Häägg: Ja, jag rodnar nästan av det fina guldet:-)
SvaraRaderaVisst är det så - det är viktigt att kritiken görs på rätt sätt. Den gången jag grät efteråt var så pass illa skött att läraren ringde hem till mig på kvällen - helt rätt för det var egentligen hon som var ytterst ansvarig när det spårade ur.
Men det positiva var att jag ändå tog till mig o LYSSNADE på kritiken:-)