tisdag 1 november 2011

Trasslat mig bort ...


... från tangenterna. POWERWALKAT!!! Försökte igår - men mjölksyran överbemannade mina vader efter knappa tio minuter. Jo men inte gav jag upp för det! Nej jag gick på mina ben i flera timmar men inte så särskilt snabbt. Shoppade loss = gjorde långa promenader mellan klädställningarna och provhytterna och skivaffären ...
Idag gick det glant!
Varför behövs en powerwalk? Suttit, suttit och suttit den senaste tiden. Gått upp fem kilo sedan i somras, de flesta de senaste veckorna.
Före powerwalken valde jag mellan ylle- o bomullströja. Tur att jag tog bomull, fick ändå ta av jackan - det var ju värmebölja = 13 grader plus.
Gick med pulsen uppe i 1 tim o. 5 min, då blev det tomt i depåerna sedan. Darrade.
Mälaren var så vacker - jag älskar mitt Stockholm<3<3<3
Nu - insmord med Voltaren på de mest smärtsamma ställena.
Nöjd? JA!
Allt för nu & Kramar till er

5 kommentarer:

  1. Det är skönt att röra på sig. En shoppingwalk är inte fy skam det heller. Bra för både kropp och själ :)
    Kramar!

    SvaraRadera
  2. oj vad hurtigt. En annan nöjer sig med en promenad då o då, när andan faller på, men en gång i tiden var jag också en av de där hurtbullarna som powerwalkar på lunchrasten, hihi. Ibland när jag går till jobbet möter jag dem, riktigt tidigt, o undrar hur de lyckas motivera sig att gå ut o flänga klockan halv sju eller så... huu.

    SvaraRadera
  3. Anneli: Vill nog säga att det är en nödvändighet:-)
    Det kostar ju inget att sitta (fast) i manusskrivandet - mer än tid.
    Kramar

    SvaraRadera
  4. Katarina: Ingen risk att du skulle möta mig flåsande en supertidig morgon:-)
    Idag (ons) blev det en cykeltur ...

    SvaraRadera
  5. Samma här. Ont och värk, men sitter mest ändå. Jobbet finns ju liksom vid stolen och därmed inkomsterna och drömmarna.

    SvaraRadera

Kommentera gärna - det gläder mig!