lördag 8 december 2012

En födelsedag som inte firas längre ...

 
... är min storebrors.
 
Om han inte hade dött för 48 år sedan hade jag - idag - firat hans 65-årsdag.
 
 
På bilden står han stolt med morfars kameraväska runt halsen och mormor står bredvid.
Platsen är Råsunda.
 

 
Bilden på Göran och mormor är tagen med den här kameran.
Jag har både den och kameraväskan kvar - de står i mitt vitrinskåp nu.
 
 
Den första julen efter att min bror inte kunde vara närvarande längre, har präglat mitt förhållningsätt till själva firandet.
 
Den barnsliga glädjen över julen dog med honom.
 
Under åren har jag försökt att fira "ordentligt" och jag har provat med att inte fira alls.
Inget har varit bra.
Det har ständigt funnits en tomhet i mig.
 
MEN EFTER DET ATT MINA FYRA BARNBARN FÖDDES HAR DET KÄNTS - överkomligt och jag kan glädjas med dem.
 
Livet går vidare med andras födelsedags- och julfirande.
 
Var rädda om varandra!
 
Allt för nu
 
 

4 kommentarer:

  1. Vad sorgligt att din bror dog så ung.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja verkligen!
      Jag var 14 och jag har inte kunnat bearbeta sorgen på något vettigt sätt ... men så skrev jag ett bokmanus och vips så kunde jag gå in i alla de förlamade känslorna och komma ut på de levandes sida igen.

      Radera
  2. Så otroligt sorgligt, Ebba. Men fint beskrivet.

    SvaraRadera

Kommentera gärna - det gläder mig!