I våras vs idag ...

(bilden från Qillens uppfödare på Törnskogens Kennel)

 

... det är inte länge sedan det var vår med fager blomning och lille Qillen upptäckte den gröna världen för första gången.

 Idag är han en stor och ståtlig "ungdom" och i går var det hans 8-månaders dag.

Nu upptäcker han den vita och kalla världen.

 

Snö är inget som hindrar att vi tränar tillsammans.

 

Idag tränade vi på att min Älskade Qille skulle sitta och stanna kvar. Jag backade sedan och höll kopplet sträckt.

När jag stod där så drog jag försiktigt i kopplet mot mig upprepade gånger. Qillen skulle inte röra sig ur fläcken då.

Det gjorde han inte heller. HAN VAR SÅ DUKTIG!

Efteråt fick han godis i form av sina vanliga foderkulor.

 

På vägen hem från vår längre runda idag - tog han själv initiativet och ville träna.

Han parkerade sig och satt kvar flera gånger.

Nu är det inte meningen att han ska bestämma det där utan det är förstås jag.

Men han var så otroligt söt - det gick inte att motstå!

 

En stund efter att vi kommit hem och jag hade fikat med pepparkakor och mörk choklad (jag kan ta någon ruta ibland utan att få migrän:)) - ställde jag ner mitt fat på golvet med några foderkulor på till Qillen.

 

Men här kom träningen in igen!

 

Vid sådana tillfällen säger jag: "Nej", och gör stopptecken med handen.

Vilket betyder att han inte får lov att närma sig fatet och naturligtvis inte äta FÖRRÄN han har slappnat av och lagt sig ner utan att han bryr sig om godiset.

När han ligger avslappnat säger jag: "Varsågod", och han rusar fram och blir nöjd.

 

Älskade Qillen är så duktig och go (utom när han äter upp mina nya specialsulor:))

 

 

Allt för nu