Gästbloggare MARIA ENGELWINGE

Jag har den äran att få ha MARIA ENGELWINGE som debuterade häromdagen med "En SHOT till tack" som gästbloggare här idag. Jag håller själv på att läsa boken eftersom jag hade förmånen att få ett signerat exemplar redan innan publiceringen. Hittills är jag imponerad av den här målmedvetna kvinnans sätt att skriva. Jag hör hennes speciella röst och ton.

Men nu var det inte jag som skulle babbla en massa här, så jag överlämnar ordet till MARIA ENGELWINGE:

JAG HAR INTE VALT DET LÄTTASTE YRKET PRECIS

Men så har jag alltid gillat utmaningar och att testa hur långt jag kan gå. Om jag velat göra det enkelt för mig hade jag aldrig valt att bli lärare och aldrig bestämt mig för att skriva en roman och sedan försöka få den publicerad. Nej, jag varken gnäller eller beklagar mig. Bitvis har mina yrkesval varit tuffa, men jag ångrar mig inte det minsta och jag har haft vansinningt roligt på vägen.

Jag är en vetgirig person. När jag ska lära mig något nytt, något som verkligen intresserar mig och som jag brinner för, går jag in för det till hundra procent. Jag läser böcker i ämnet, jag letar på nätet, jag ringer personer med mera kunnande i frågan än jag och jag ber personer jag känner berätta om sina kunskaper. Det kan vara alltifrån hur man får svårskötta krukväxter att blomstra och växa, till hur man skriver en roman.

Nu ska jag, av naturliga skäl, prata om det sistnämnda. Jag har alltid gillat att skriva, men det intresset delar jag med större delen av Sveriges befolkning och absolut inget som imponerar på en förläggare. Så skriv inte det i ditt följebrev för allt i världen:-)

Nåväl, för fyra år sedan började jag skriva romaner av ren glädje. Det gick så lätt och smidigt och jag tänkte: Det här var väl ingen konst.

Nu skrattar jag lite överseende åt mig själv. Jag blev refuserad så det stänkte om det. Fick det ena standardrefuseringsbrevet efter det andra. Jag betvivlar att förlagets redaktörer läste mer än en halv sida, om ens det.

Jag kunde ha blivit nedslagen och lagt skrivandet på hyllan, men icke. Okej, jag har inte vad som krävs, tänkte jag. Ännu. Då får jag väl se till att lära mig då. Och det gjorde jag. Jag förstod att för att bland alla de tusentals manus som kommer in till förlagen varje år var jag tvungen att skriva något som inte gjorts hundrafemtioelva gånger redan. Det passade dessutom utmärkt med den historia jag ville berätta - den som till sist resulterade i En SHOT till tack.

Men det räcker inte med att ha en annorlunda och speciell story. Man måste behärska vissa skrivtekniker också. Jag var helt medveten om att jag behövde hjälp från kunniga personer när det gällde den biten. Därför bad jag helt sonika om hjälp. Jag bytte manus med personer som kunde skriva och jag anlitade en lektör två gånger. Oavsett vad det skulle bli av shotboken i slutändan skulle jag i alla fall ha gjort mitt yttersta. Så resonerade jag.

När man utsätter sig för kritik får man göra många val. Det finns en sak i mitt författande där jag inte viker en tum - mina huvudpersoners personligheter. I princip allt annat kan jag skriva om, ändra eller stryka. Det finns inte en enda person som läst råmanuset som inte har haft uppfattningar om hur mina karaktärer borde vara istället. Här har jag valt att låta de vara precis så som jag från början bestämde. Jag måste bara citera en helt underbar och mitt-i-prick kommentar från en skrivsajt där mina huvudpersoner diskuterades:

"Men det blir ju märkligt att ha åsikter om hur huvudpersonen är. Eller, tja ... det kan man väl ha. Men hur troligt är det att författaren skulle ändra sig (eller på dem) av det? "Din romanfigur är bortskämd!" dundrar någon. Tjahapp. Vad bra kunde författaren svara då. Jag ville nämligen att min huvudperson skulle vara det. "Din romanfigur har drabbats av normaliseringsprocessen och tror att mannen har rätt när han förnedrar henne! Satans svaga kvinna!" Mhm, kanske författaren mumlar då, hehe, precis. Exakt. Vad bra. Du märkte det.

Man kan naturligtvis anmärka på mycket, men i mitt tycke så är det svårt eller till och med omöjligt (och ska så vara) att anmärka på hur romanens figurer är. Man bör som läsare var hjälplös där. Det vill säga, man kan tycka en jävla massa - men de (personerna) är som de är och gör som de gör."

Vill du beställa En SHOT till tack direkt från mig och få en personlig hälsning från författaren mejla mig på skogsnuvan@yahoo.se

Jag tar samma pris som Adlibris, 170 kr inklusive frakt. Skriv din adress så får du mitt kontonummer.

Vill du hellre beställa romanen från Adlibris gör du så här:

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197895342

Den går också att beställa från Bokus, CDON och Ginza.

Tack kära Maria för att du tittade in och gästbloggande idag. Du är så välkommen tillbaka:-)

Hoppas att försäljningen slår alla rekord det är du värd!

Allt för nu & Kramar till Maria och alla andra