lördag 11 juni 2011

Inte många ord ...



... har det blivit skrivna idag - heller. Istället har jag firat min dotterdotter Idas 3-årsdag. Hon fick en cykel av sin mamma & pappa, hon har premiärcyklat och det gick hur bra som helst:-)
För 3 år sedan när hon föddes tre månader för tidigt (v 27) så var det likadant väder som idag. När Idaliten låg där i kuvösen var det ganska svårt att förställa sig att hon skulle cykla några år senare - men idag blev det så:-) Hon är precis lika kämpaglad idag som hon var som nyfödd.
Kolla in foten hon håller på hjulet, med äganderätt - hon vet att det är hennes cykel:-)
Ida bjöd på massa godsaker på sitt kalas, en vit tårta med svenska jordgubbar, en rosa tårta med dito jordgubbar, cupcakes som var rosa, turkosa, gula ... kärleksmums allt hembakat av Idas mamma. Det bjöds också på kolor och klubbor. Hattar och trumpeter och på glatt humör.
Hon busade runt med sina kusiner och tremenningar. Öppnade alla paketen och var glad för allt hon fick:-)
Ibland måste livet få lov att ha företräde framför orden - nästa vecka stundar flera kalas ...
Allt för nu & kramar till er och HURRA för Idaflickan!

7 kommentarer:

  1. Precis, livet framför orden! Utan liv blir det ändå inga ord :)
    Vilken liten pyttis, vad skönt att det gick så bra och att hon är en pigg liten 3-åring nu. Underbart!!
    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Anneli: Ja det är verkligen underbart. Hon är ett läkarvårdsunder:-)
    Kramar

    SvaraRadera
  3. Anneli: Om du vill kan du kolla in på underverkets egen blogg längst ner på min sida:-)
    Kram

    SvaraRadera
  4. Grattis till Ida - och vilken fantastisk beskrivning av mamman strax före Idas ettårsdag!
    Underbart!

    SvaraRadera
  5. Mångmamma: Ja hon har beskrivit det precis som det var, min duktiga Dotra Mi.
    Jag var ju med där på förlossningen alla tre dagarna, det var fantastiskt att de blivande föräldrarna tyckte att det var helt naturligt att jag var med. Lilla Ida kom ut från förlossningsrummet i en transportkuvös, så vi hälsade på varandra på en gång o jag o pappan var med när hon förbereddes till den stationära kuvösen:-)
    Ja - det är underbart!

    SvaraRadera
  6. Vilket litet ljuvligt knyte! Tänk vad de växer fort! Ja, hon ser verkligen stolt ut över sin nya cykel!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  7. Kim: Ja det gör hon lillflickan:-)
    Kram

    SvaraRadera

Kommentera gärna - det gläder mig!