... i Hökarängen av min morfar. Jag är bara dryga året. Det är nästan så att man kan ta fel - jag skulle tro att min sondotter, hennes syskon och kusin direkt skulle säga att det där är ju Leah.
Det här är morfars kamera, av märket KODAK - årmodell vet jag inte. Jag har den kvar och jag tog fotot på den idag med min iPhone.
Det här är min bror och min mormor. Om du är obeservant ser du att min bror är betrodd att bära samma kameraväska! Bilden är tagen i Solna 1949.
Här är jag igen med den älskade barnvagnen som hade röda hjul och flätad gulbeige sittdel. Bilden är tagen på Cigarrvägen i Hökarängen där jag föddes och växte upp. Mamma och mormor går på trottoaren i riktning mot vår port. På den tiden gick det att låta barnen gå mitt i gatan eftersom det knappast fanns någon trafik att tala om.
Allt för nu & Kramar till er
Så ljuvligt söt!! Och den vilken fin barnvagn. Har också några sådana gamla bilder på mig när jag var liten. Min lilla Leia som är två år är väldigt lik mig i den åldern. Det sägs ju att barn får mest anlag från sina mor- och farföräldrar. Kram
SvaraRaderaDet är så härligt att få se bilder från förr. De är en liten skatt att få ha i sin ägo.
SvaraRaderaKramar!
Annika: Ja, det är festligt att se sig själv i barnbarnen.
SvaraRaderaVagnen var så underbar - ändå har jag ingen aning om vart den tog vägen sedan. Kanske gjorde brorsan en lådbil av den?
Kram
Anneli: Det är något speciellet med de där svartvita.
SvaraRaderaJag har en stor bildskatt - morfar fotade jämt och ständigt (som Hille, men det var en hemlis:-))
Kramar
Vilka fina bilder! Du ser lycklig ut =)
SvaraRaderaVilka underbara bilder. Håller med om att det är en stor skatt att få äga bilder från förr.
SvaraRaderaSå otroligt söt du var som liten, och det har du behållt upp till vuxen ålder (även om man inte säger att en vuxen kvinna är söt precis, men du förstår vad jag menar...) :)
Kram
Andra intryck: Ja, jag är tacksam över att morfar var envis med kameran. Jag var en glad liten tjej.
SvaraRaderaNina: När min bok blir publicerad och om du läser den så kommer du förstå hur otroligt glad jag är att det finns foton kvar.
SvaraRaderaDu är för rar - tänk jag har aldrig, säger aldrig fått höra ens som barn att jag var söt.
Min storebror - han var riktigt söt och jag var snäll sa man. Ändå var han och jag tvillinglika under uppväxten.
Så nu suger jag åt mig när någon talar om hur jag ser ut i positiv mening:-)
Kram
Kram