(bilden hämtad från nätet)
... urnan med askan efter "Razz", KORAD SE UCH ONE WAYS HERR NILSSON.
Jag fick ett så fint bemötande hos veterinären - vilken skillnad mot för 10 år sedan, när jag hämtade urnan med "Kompis" aska. Han dog på Bagarmossens djursjukhus och vid disken där var det som ett snabbköp ungefär när jag hämtade. Hon skickade fram den, sa varsågod och inget mer.
Idag bad "hon" mig komma in på ett rum - som råkade bli samma som där "Razz" somnade in. Det gjorde mig ingenting, jag menar negativt då - utan det kändes bra-a. Blev stämd till eftertanke under tiden hon gick iväg och hämtade urnan. Sedan trodde jag att det bara var för mig att gå. MEN, då tog hon sig tid. Pratade om att han var ju så pass ung och så sorgligt.
Vi pratade en riktigt lång stund, jag rördes förstås till tårar - men inte mer än att jag kunde prata samtidigt (vilket varit en omöjlighet den senaste tiden eftersom rösten påverkats av trycket i gråthalsen när jag samtalat). Hon berättade om en av sina hundar som tidigare oxå sjuknat in med liknande snabbt förlopp och att det var svårt att förstå att hunden varit så sjuk som den var utan att visa ännu mycket starkare symtom.
Jag hade cykeln (har ingen bil nu) och lastade på påsen med urnan i cykelkorgen. Bromsade in vid ICA, tog korgen med alltihop med mig in och handlade middagsmat. Groteskt kanske någon tycker - men det var bara jag som visste om det, hade ingen skylt där det stod vad jag hade med mig i affären. Tänker inte berätta offentligt vad jag gjorde när jag hämtade "Kompis" urna - tror att det bara är familjen som vet ...
Vad ska jag göra med "Razz" aska sedan då? Det vet jag inte ännu ... får visa sig längre fram ... nu är jag i en process.
Någon som undrar vad avlivning + separat kremering kostar?
Inte billigt, ungefär detsamma som halva inköpspriset på en rasvalp ... men jag har fått hjälp från en annans portmonä.
Allt för nu & Kramar till er
(fotot har jag gjort själv för ett par år sedan)
