Vara nattmänniska - kanske är skadligt?

Inte tror man väl att det kan vara skadligt för hälsan att vara nattmänniska?

Inte tror man väl heller att 'lite' D-vitaminbrist kan vara orsak till sjukdomar som Engelska sjukan/Rakitis (det är ju känt sedan länge å andra sidan) - men andra sjukdomar:

Ledgångsreumatism

Crohns sjukdom

Ulcerös colit

Typ 1 - diabetes + Typ 2 - diabetes

Psoriasis

Hjärt-kärlsjukdom

MS

Parkinson

Bröstcancer

Tjocktarmscancer

Prostatacancer

Infektionssjukdomar

Skelettsjukdomar - benuppmjukning (Osteomalaci)

Autoimmuna sjukdomar

Nedsatt immunförsvar

Mottagare för D-vitamin finns i bukspottkörteln, magsäcken, äggstockarna, testiklarna och immunsystemet.

Jag är en utpräglad nattmänniska och får därmed alldeles för lite solljus på huden. Före 2003 tankade jag D-vitamin allra minst 3 v om året vid medelhavet. Där nere hände något särskilt med min 'nattmänniska' - den försvann och jag blev nästan normal - upp 8-9 och i säng 23-24. Men det var då det.

Solstrålarna omvandlas i huden till D-vitamin och hjälper tunntarmen att ta upp kalk ur maten. Kalken (kalcium) hjälper till att hålla skelettet starkt o musklerna friska.

För drygt 2 år sedan fick jag den lindrigaste formen av hudcancer och fick skära bort den från ansiktet. Fruktansvärt otrevligt! Efter den operationen aktar jag mig för solen och solar aldrig av fri vilja. Dumt va´?

De senaste åren har jag inte haft någon särskild matlust - trodde det berodde på att jag blivit singel. Att just matlusten blir lidande vid måttlig D-vitaminbrist gör ju inte saken bättre. Enligt uppgift ger tidig brist nedsatt aptit och retlighet. Normalt har jag tidigare ätit mycket av fet fisk, ägg, fetare mejeriprodukter - precis där D-vitaminet finns - men just den kosten har oturligt nog reducerats avsevärt. Jag borde äta: fiskleverolja (blää), kokt lax och makrill, sardinier i olja, tonfisk i olja, nämnda ägg och kantareller! Nu har jag börjat äta ägg varje dag, ibland tonfisk och någon sardin. Jag skulle inte ha några problem att bli vegeterian - det har jag nästan blivit utan att tänka särskilt på det. Men om man ska vara det behövs en varierad och mer uttänkt kost än vad jag fått i mig de senaste åren. C-vitaminbrist kan jag inte få för jag äter mycket frukt och bär - bra!

Idag togs nya blodprover, ett ytterligare steg när bristen redan är konstaterad och där ingår oxå att ta prov om jag är glutenallergisk. Hu - vad hemskt om det visar sig vara så - jag som älskar fullkornsskorpor, helst dagarna i ända. Det skulle isåfall förklara att jag inte kan tillgodogöra mig det kalcium som finns i kosten och därmed inte heller D-vitamin.

Enligt ett expertutlåtande angående nivåerna:

"Jag mätte min halt av D-vitamin efter en sommar. Jag kom bara upp i 79 nanomol per liter, vilket är strax över minimigränsen. En kollega hade 144 nM efter en vecka i Spanien."

Mitt eget värde låg för 10 dagar sedan på: 37 nM

Mina symtom förutom aptitlöshet, orkeslöshet, svår smärta i ryggen (utöver den 'vanliga' värken), värk i fingerleder, sköldkörtelsjukdom, autoimmuna mycket besvärande problem och nedsatt immunförsvar med b la lunginflammation som följd samt astma.

Att jag överhuvudtaget kom iväg till läkaren beror på att min bästa vän M blivit tipsad från annat håll om att kolla D-vitaminivåerna (hon har varit väldigt sjuk - länge) och jag mådde oxå så dåligt. Hennes nivåer var sämre än mina.

Tänk att det kan bli stora konsekvenser av att ha 'lite' vitaminbrist - det låter ju så oskyldigt.

Om du inte mår bra - och om du har möjlighet att komma till en läkare: Be att få testa:

D-vitaminhalten + B12 och ämnesomsättningen (sköldkörteln) - allt det där hänger ofta ihop.

Lycka till! //Kramar om