torsdag 22 mars 2012

"Uppåténeråt"

(Bilden lånad från nätet)

Det var min son som myntade uttrycket i vår familj när han började prata och jag älskar ordet - det säger så mycket.

"Uppåténeråt" - där är jag mest hela tiden nu. Det känns som om allt står still i väntan på en läsares samt lektörens två olika uttlåtanden.

Mitt självförtroende är starkt den ena minuten och jag surfar på uppåtvågen. Nästa minut dalar jag ner i en spiral, det hissnar och jag famlar mot vattenväggarna utan att få fäste. Bottnen slår mig i ansiktet, näsan blir blodig och andan upphör för ett par sekunder ... "Gå tillbaka till gå" säger skylten jag fokuserar blicken på och allt startar om ...

Min sons ord hade från början en enkel betydelse när han stod i spjälsängen: "Lägg armarna om mig, dra mig uppåt och sätt ner mig på golvet" - genialt!

Allt för nu

2 kommentarer:

  1. Gulliga ord från sonen :)

    Den förtärande väntan vet jag ju själv en hel del om och den är inte rolig. Men man får inte ge upp för man vet aldrig när det som man väntat på så länge plötsligt händer.

    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Barns egenskapade ord är magiska i sin absoluta logik!
    Vi har "skridskobilar" här hemma, som körs på "trappgatan".
    (Skateboards som de åker med på den plattsatta gängen mellan yttertrappan och gårdsplanen.)
    Önskar bara att jag kommer att komma ihåg alla deras underbara ord och uttryck ...

    SvaraRadera

Kommentera gärna - det gläder mig!