söndag 2 oktober 2011

Orolig så det gör ont ...

... för att min goaste vän, den som älskar mig villkorslöst och som jag älskar lika villkorslöst tillbaka - är allvarligt sjuk.

Symtom:

x Vill inte äta

x Sackar efter på promenaderna

x Spyr, om jag har lyckats att med lek få i honom lite mat

x Lös i magen, om - jag samma som ovan

x Dricker mycket vatten

x Pinkar mycket pga stort intag av vatten

x Pälsen är underlig

x Tar inga egna initiativ till att leka, kampa, busa, söka efter godis mm (nästan värst av allt!)

x Vill bara ligga

x Brummar på samma vis som en katt gör när den spinner, om och när jag stryker honom ömt på huvudet och runt öronen

x Snabb andning

De här symtomen har inte kommit sedan igår precis - utan det har pågått läääänge - men har eskalerat nu i förra veckan. När jag själv satte mig och listade allt kunde jag inte blunda längre.

För en månad sedan ungefär pratade jag med veterinären - vi bestämde oss för att avvakta om det kanske berodde på att så många tikar löpte i vårt område och att vi varit borta på semester under fyra veckor. Men nu kan jag inte skylla på något längre, inte ens på tikar, nu har det gått för långt.

På tisdag ska vi till veterinären om det inte skenar iväg och blir superakut tills dess. Jag kunde fått en tid imorgon - men då skulle jag själv till doktorn - den läkartiden har jag avbokat nu. Jag ska även till en annan läkare på onsdag, den tiden tänker jag avsbeställa i morgon.

Så konstig tillvaron har blivit - bara han rör sig i sängen blir jag glad ... han är bara 7 år ...

Allt för nu & Kramar till er


14 kommentarer:

  1. Älskade Razz! Jag är orolig jag med! Puss på nosen från lillmatte med familj

    SvaraRadera
  2. Dotra Mi: Han är så söt när jag pussar honom på nosen<3

    Blev glad för en stund sedan - han kom och ville ha en ostbit när jag gjorde knäckemackor:-)
    Pussaråkramar

    SvaraRadera
  3. Jag har aldrig haft hund men jag kände likadant för mina katter på den tiden och oroade mig för dem när det var något som inte var som det skulle, så jag förstår hur det känns. Kramar.

    SvaraRadera
  4. Diabetes? Dags att prata med vet igen.

    SvaraRadera
  5. Samma sak hände våran collietik. Hon blev bara 9 år. Vi fick avliva henne i januari i år efter att hon hade börjat bajsa blod. Hon hade samma symptom som Razz innan vi avlivade henne. Veterinären visste inte vad det var för fel på henne. Jag vet hur det känns. Det känns fruktansvärt att inte kunna göra nåt för dom när dom mår dåligt.

    Massa kramar till er alla! ♥

    SvaraRadera
  6. Nej!!! Stackars Razz. Hoppas att det går över. Nova hade något liknande symptom i våras. Det var Borelia. Har de testat det? Kramar till er bägge.

    SvaraRadera
  7. Katarina: Husdjur står i allmänhet oss mycket nära - så även katter förstås.
    Alltid skönt med empati:-)

    SvaraRadera
  8. Elisabet: Ja, det kan vara både problem på njurarna eller diabetes. Han har haft otillfredställande njurvärden en gång för 3 år sedan i och med att han hade en Amöba i tarmen. Men sedan har han mått bra.
    Nu ska det inte bara pratas med vet utan nu blir det provtagning.

    Kul att "se" dig här - vi träffades på Safarin i somras (då hade jag vovven med mig, men inte just då du satt ner hos oss). Jag köpte din bok av AC - SÅ BRA!

    SvaraRadera
  9. Vargen: Ååh, vad jag blir ledsen för din skull - jag vet hur det är att mista en älskad hund.

    Var hon ett långhår?

    Razz hade oxå problem med blod i avföringen för 3 år sedan - gick till en MYCKET bra vet, som skickade ut min dotter på gatan där Razz gjort ifrån sig, hon fick plocka upp det blodblandade och vet skickade provet till Tyskland och det var en Amöba - VÄLDIGT lätt att åtgärda med en inflammationshämmande tablett/Flagyl, vet hade redan satt in den eftersom tarmen var inflammerad så Razz var symtomfrin när svaret kom, men hans att jag fick dubbla dosen för att döda Amöban.
    Vet tog massor med blodprover, kostade massor med det var det värt. Jag trodde att jag skulle komma hem med ett tomt koppel - han var bara knappt 4 år då.

    Roligt att se dig här - även om omständigheterna kunde vara annorlunda - jag har sett dig hos Maria E.

    Stora tröstekramar härifrån

    SvaraRadera
  10. Annika: Ja, det är inte lätt - förstår att du utan vidare kan sätta dig in i situationen.
    Hoppas att det är något "oskyldigt" förstås, som med Nova - finaste tjejen.
    Kramar, kramar

    SvaraRadera
  11. Åh, stackars din vovve och vad jobbigt för dig. Jag hoppas av hela mitt hjärta att han blir bra igen.

    Jag hade en älskad Golden för många år sedan nu. Jag använde hela min lön som jag fick på mitt allra första jobb, när jag var 14 år, till att köpa henne. Jag fick bara ihop till hälften men den andra hälften betalade mina föräldrar. Hon var med mig i många härliga år.

    Kramar! <3

    SvaraRadera
  12. Anneli: Så rar du är - klart vi ska hoppas.

    Förstår din längtan och din glädje över din Golden och sorgen.

    Det är baksidan av medaljen - det här med att ett hundliv är relativt korta. Razz mamma blev 12 år i april det här året, men nu är hon död.

    Jag har njutit av varenda sekund Razz och jag har haft tillsammans, och gör nu oxå - men jag skulle inte låta honom leva ett ovärdigt liv "bara" för att jag inte kan skiljas från honom - den dagen, när den än kommer (hoppas att den inte kommer på länge, länge ...) - är oundviklig - det har jag vetat sedan han föddes,att han en dag kommer att dö. Jag är tacksam och känner stor vördnad att jag fick förmånen att lära känna honom, att just han blev min. Vilken LYCKA<3
    Kramar<3

    SvaraRadera
  13. Ebba: Ja, hon var ett långhår.
    Dock sa våran vet att "vi vet inte vad det är, och även om vi skulle sterilisera henne så är det ingen garanti för att hon ska bli bättre." Jag förstår inte tankegången bakom det. Vad har blod i avföringen med livmodern att göra?

    Hon hade haft samma problem tidigare och då fått Flagyl, men den hjälpte bara ett tag. Sen kom det tillbaka igen. Oftast hände det på våren, men nu sista gången var det i vintras strax efter att jag börjat på skolan i Värmland.

    Håller med om att omständigheterna kunde varit bättre, Kram på er! ♥

    SvaraRadera
  14. Nej, vänta inte! Åk akut till veterinären nu. Hur hade du gjort om det varit ditt barn? Missförstå mig inte nu, jag menar inte att du ska få dåligt samvete! Jag hade en hund som dog . Förmodligen hade det inte gått att rädda henne, men veterinären sa samma sak till mig: Vi avvaktar, det låter inte akut. Men akut var det och vi fick ta henne till ett djursjukhus med specialister.
    Massor med pussar och kärlek!

    SvaraRadera

Kommentera gärna - det gläder mig!